Världens första sociala utfallskontrakt – en banbrytande case study

Går det att sätta en prislapp på uteblivna brott?
Frågan var upprinnelsen till världens första sociala utfallskontrakt på Peterborough-fängelset i Storbritannien. Målet var att minska antalet återfallsförbrytelser, och resultatet blev en framgångshistoria som nu skapat en helt ny marknad för sociala investeringar.

 

Internationella studier visar att en liten grupp män står för en mycket stor del av brottsligheten. Ungefär hälften av alla brott begås av personer som redan finns i belastningsregistret. Denna grupp återfallsförbrytare utgör bara några procent av befolkningen, men kostar samhället åtskilliga skattemiljarder per år.
Ett gaturån eller personrån beräknas kosta samhället ungefär 200 000 kronor. Är det en grov misshandel kan prislappen istället landa på 50 miljoner. Då ingår kostnader för sjukvård, polisutredning, rättsväsende, sjukpenning samt eventuellt behov av rehabilitering och assistans. Beräkningen bygger på rapporten ”Intoleransens pris” av forskarna Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilsson.

RÄKNA BAKLÄNGES PÅ SAMHÄLLSVINSTEN
I Storbritannien började man att räkna på hur mycket samhället skulle kunna spara om en återfallsförbrytare istället för att begå nya brott blev en skötsam skattebetalare.
Statistiken visade att 63 procent av män som dömts till kortare fängelsestraff begick nya brott redan inom ett år efter frigivning. I genomsnitt hade dessa återfallsförbrytare 43 tidigare brottsdomar bakom sig och sju fängelsevistelser.

Den finansiella intermediären Social Finance använde siffrorna som grund för att utveckla en helt ny affärsmodell för social förändring. År 2010 utfärdade de så världens första sociala obligation, en så kallad Social Impact Bond för det numera mycket omtalade pilotprojektet på fängelset i Peterborough. Med brittiska justitiedepartementet och statliga Big Lottery Fund som huvudmän formulerade de ett socialt utfallskontrakt med målet att minska antalet återfallsförbrytare med 7,5 procent per 1000 frigivna interner. Det unika med detta upplägg är att huvudmännen endast betalar för insatsen om projektet går i mål och minskar antalet återfallsförbrytelser. Istället är det privata investerare som står för den finansiella risken. Ett annat namn för affärsmodellen är pay-by–result (PBR), vilket innebär att återbetalningen för insatsen är avhängig resultatet.

54 MILJONER TILL ATT FÖREBYGGA BROTT
Totalt investerade privata finansiärer närmare 5 miljoner pund (ca 54 miljoner kronor) i det koordinerade insatsprogrammet. De olika insatserna syftade till att förhindra internerna att falla tillbaka i tidigare mönster och begå nya brott när de släpptes ut från fängelset. Insatserna samordnades under beteckningen ’One service’ och bestod av många olika utförare som bl a arbetade för att internerna skulle ha en meningsfull sysselsättning under fängelsetiden, att ge stöd och rådgivning kring drogmissbruk samt arbeta med individbaserat stöd efter frigivningen för att hjälpa personen återta en plats i samhället och hitta arbete och eget boende.

Pilotprojektet Peterborough Social Impact Bond (SIB) utvärderades löpande och avslutades under 2016. Den första utvärderingen genomfördes 2014 då man kunde konstatera att brottsåterfallen bland de 1000 f d internerna i urvalsgruppen minskat med hela 8,4 procent. Utvärderingen bygger på jämförelser med en nationell kontrollgrupp och genomfördes av det oberoende analysinstitutet RAND Europe. För att investerarna skulle få tillbaka sina pengar krävdes dock att andelen återfallsförbrytelser minskade med totalt 10 procent i den andra mätningen jämfört med kontrollgruppen, alternativt att mätningarna i bägge utvärderingarna sammantaget visade en minskning på 7,5 procent eller mer av återfallsförbrytelser.

UTFALL MED BANBRYTANDE RESULTAT
Utöver återfallsfrekvens studerade man framgångsfaktorer, kostnadskalkyl, innovations- och effektivitetshöjd samt styrkor och svagheter med de olika insatserna i SIB:en. Slutsatserna visar på banbrytande resultat både avseende rehabilitering för de intagna och som bevisföring för att modellen med sociala utfallskontrakt de facto fungerar för att lösa sociala problem.

Några viktiga lärdomar från slutrapporten var:

  • Att det fanns en dedikerad insatsledare som arbetade med att koordinera och facilitera olika samarbetspartners i projektet var en avgörande framgångsfaktor
  • Finansieringen med SIB uppfattas som mer flexibel än andra former av projektstöd. Beslutsvägarna är kortare med färre hinder, som årliga ansökningsprocesser eller lagen om offentlig upphandling, att ta hänsyn till
  • Programmets design möjliggör större flexibilitet och en mer agil arbetsprocess som tillåter ändringar och förbättringar under resans gång.
  • Nya arbetssätt öppnar för nya idéer. Ett flertal innovationer inom ramen för programmet uppstod. Ett exempel var utvecklingen av en databas där man över tid kunde följa och jämföra resultat av insatserna i projektet.
  • Investerare uppger att deras samverkan med civilsamhällsorganisationer som utförare ökat deras vilja till finansiering av sociala investeringar. Framför allt är det organisationernas hänsyn till och kunskap om lokal kontext och miljö i arbetet som lyfts fram.

 

Källa: ”The payment by results Social Impact Bond pilot at HMP Peterborough: final process evaluation report” 2015 av RAND Europe

 

 

 

 

 

TOTALT 60 SOCIAL IMPACT BONDS I VÄRLDEN
Sedan Peterborough-piloten har ett flertal sociala utfallskontrakt initierats i framför allt Storbritannien, USA, Australien och Europa. Hittills har 60 SIB-finansierade initiativ lanserats globalt till ett värde av 2,2 miljarder kronor, enligt beräkningar av Social Finance.
Inom EU ses sociala investeringar som en viktig lösning på de samhällsutmaningar som Europa står inför. År 2013 lanserade EU vad man kallar ”Social Investment Package” (SIP), som vägledning för nationella regeringar i deras arbeta inom det sociala området, framför allt genom satsningar på barn och unga genom sociala investeringar.

Sveriges första sociala obligation lanserades våren 2016 i Norrköpings kommun med Leksell Social Venture som finansiär. Syftet med det sociala utfallskontraktet där är att minska risken för återplacering och förbättra skolprestationen för barn och unga som placerats i behandlingshem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *